Arvsrätt i Sverige har fokus på laglott, arvskifte och testamente och utgår från svenska regler och vad lagen säger i typiska familjesituationer vid dödsfall.

När ett arv ska fördelas handlar det inte bara om pengar utan även om minnen, relationer och ibland gamla konflikter som kan blossa upp igen. Svensk arvsrätt bygger på en arvsordning där släktskap har stor betydelse, samtidigt som laglotten ger bröstarvingar ett starkt skydd. Laglotten kan inte sättas ur spel ens med ett noggrant formulerat testamente. Arvsordningen styr i grunden vem som tar över kvarlåtenskapen när ingen egen viljeförklaring finns.

Ofta uppstår frågor om arvsrätt för sambor, styvbarn och särkullbarn. Sambor utan gemensamma barn är särskilt utsatta om samboavtal och testamente saknas, eftersom lagens arvsordning inte ger någon självklar rätt till kvarlåtenskapen. För gifta makar ser det annorlunda ut där efterlevande make ofta ärver före gemensamma barn som då får vänta på efterarv.

Arvsrätt i Sverige och praktiska steg vid arvskifte

Arvsrätt i Sverige aktualiseras i praktiken genom bouppteckning, boutredning och arvskifte där både juridiska regler och familjens önskemål måste samsas. Efter dödsfall ska en bouppteckning upprättas inom viss tid, där tillgångar, skulder och dödsbodelägare redovisas. Bouppteckningen registreras hos Skatteverket och blir sedan underlag för själva arvskiftet. Finns det flera dödsbodelägare är värderingen av tillgångarna viktig.

Vid arvskifte skrivs en arvskifteshandling där överenskommen fördelning anges. Testamente, äktenskapsförord och eventuella enskilda förordnanden spelar stor roll. Bröstarvingar kan behöva begära jämkning av testamente för att få ut sin laglott och efterlevande make kan ha rätt till bodelning innan arvet fördelas. Jurister och advokater inom familjerätt anlitas för att undvika onödiga tvister.