Dolda fel i hus kan leda till stora kostnader om juridiken missförstås och bevisningen brister i ett tidigt skede. Blir du nyfiken? Läs vidare och lär dig mer.

När ett fastighetsköp genomförs tar köparen ofta för givet att bostaden är i det skick som besiktningsprotokoll och objektsbeskrivning antyder. Ändå visar erfarenheten att fel i konstruktion, fuktspärrar och installationer inte sällan avslöjas först efter inflyttning. Rättsligt sett innebär dolda fel i hus att det fanns brister som inte gick att se ens vid en noggrann undersökning och som inte heller kunde förutses utifrån husets ålder, skick och prisnivå.

Vid misstanke om fel krävs snabb dokumentation med hjälp av en sakkunnig besiktningsperson och ofta behövs tekniska utredningar. Åtgärderna behövs för att kunna avgöra vad som är köparens undersökningsplikt och säljarens ansvar. Tidsfrister för reklamation är strikta och anmäler man ett fel för sent kan ersättning utebli även om skadan i sig är tydligt påvisad.

Dolda fel i hus och köparens respektive säljarens ansvar

Dolda fel regleras främst genom jordabalkens bestämmelser om fastighetsköp. För köparen handlar det om att visa att bristen funnits vid tillträdet och inte borde ha räknats med utifrån husets typ, standard och uppenbara skick. För säljare handlar det i stället om att visa att köparen brustit i undersökningsplikten eller att felet egentligen varit synligt.

Tvister kring dolda fel i hus kräver ofta en kombination av juridisk kompetens och byggteknisk expertis. Besiktningstekniker, konstruktörer och andra sakkunniga anlitas regelmässigt för att bedöma orsaker, omfattning och kostnader för åtgärder. Förhandlingar med motparten och försäkringsbolag kan bli utdragna när det gäller ansvarsfrågor och i bakgrunden finns alltid den femåriga reklamationsfristen för fastigheter enligt svensk lag.